♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Livet är en gåva.

Du föds och får en oöppnad present.

Den öppnas långsamt, lite i taget.

Du förvaltar innehållet efter din egen förmåga,

förhoppningsvis varsamt och nyfiket

för det är det som är livet.

Ditt liv.

Livet varar så länge du själv vill leva.

Så länge du använder det du fått till något du vill.

När slutar vi leva och varför?

Tar det slut vid en viss ålder?

Tar det slut när vi väljer att inte leva vidare,

när vi sjunker ner i soffhörnet inte bara en kväll utan varje.

När vi väljer att sluta leka, när vi väljer att sluta skratta.

Tar det slut den dagen vi vaknar och inte ser solen lysa,

när fåglars kvitter inte glädjer oss mer?

Mitt liv blir långt.

Mitt liv bestämmer jag över.

Jag bestämmer att alla åldrar är livets höjdpunkt,

att soffans hörn är en oas.

Jag väljer att behålla barnet i mig, att skratta åt det som gör mig lycklig.

Jag ser solens strålar även genom molnen,

ler mot fåglarna som sjunger för mig.

Jag gör mitt liv till något värdefullt.

Petra 20110705




♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥