Vi var in till sala för att handla lite till fjällen resan. Mollan satt i en kundvagn o i den andra satt MM. Edde körde runt MM så han skrattade glatt. Pappan o jag handlade vidare i godan ro.
Plötsligt sträcker en dam sig fram över frysdisken... -jag måste bara få säga något, sa hon.
- Okeej, säger jag tveksamt..så där som man gör när främmande talar till en.
- Det var så länge sen jag såg så lyckliga barn som era, så underbart att se.
- Å tack så mycket, säger vi
-Vi har många av dom, kläcker pappan ur sig. Jag brukar inte "skryta" med antalet barn så jag tyckte det kändes lite fånigt.
- jag brukar inte säga så här , sa hon men ni verkar vara så bra föräldrar. Lycka till!

Vet ni vad det underliga är?? jo att när det händer nåt sånt  så det första man tänker är : hon var konstig!!
Men faktum är att det var en helt vanlig dam inge konstig alls.
Känner nu en oändlig tacksammhet att det finns männskor som törs säga vad dom tycker o berömma andra...det mår man så bra av!!!
Hon förgyllde vår kväll!!