Det här är JAG :)

Det här jag gör just nu är något som ger mig blandade känslor.
Jag är STOLT, det är jag. Samtidigt skäms jag lite och tycker att det är pinsamt. Mest av allt skrattar jag:)) Det är ju inte klokt! Varför blev det så mycket väsen av min vikt?? Visst, jag var duktig som lyckades gå ner alla kilon men att jag skulle bli med i en hög tidningar och i andra repotage trodde jag inte. Hur kunde jag säga att det var LÄTT att gå ner 34 kilo??? Nu har jag svårt att bli av med 5 :) Haha ja jag tänkte nog inte på alla dom som har/hade det svårt att gå ner sina kilon(förlåt) Jag skyller på min ungdom, jag förstod inte bättre ;) Var ju "bara"  36 år då.
Ja här kommer det......:,













Nu har jag bjudit på en sida av mig, en sida av en Petra som trots övervikt var glad och nöjd.
Som ville leva och ha hälsan i många år.
Som gick ner ett antal kilon och upptäckte hur mycket i livet som blev lättare...inte bara jag utan annat i vardagen.
Självförtroendet blev större, orken fanns. Långt därinne fanns ju faktiskt JAG!!
Efter ytterligare två barn då jag gick upp mycket under graviditeterna har jag snart nått mitt mål även om jag denna gång inte kan säga att det varit lätt :)
Plockade fram de här reportagen för att sporra mig själv och minnas vad jag kan och kan jag sporra någon annan att göra en förändring i sitt liv så är det värt att visa upp sig för kända o okända.
Jag har sagt det förr..förändringar är bra om man själv mår bra av dom :)
Kram och lycka till med vad just DU vill förändra!!

Lämna gärna en kommentar om du har något att säga.

Kommentarer
Postat av: lena

Jadu...en gång i tiden för ca 11 år sedan så var jag med i viktväktarna...då var min ingångsvikt 67 kg..och jag tyckte jag var överviktigt då till mina 173,5 cm...Jag gick ner till 58 kg och det var alldes för lite enligt de...62 fick jag väga..inte under det...

Men så kom mina missfall när vi skulle till med trean..och jag ökade för varje graviditet...

Vi fick Maja....

Sedan med försök nr fyra nen vända till med tre missfall...och ännu en viktökning...sedan har det stannat där...inte ett hekto har jag gått ner (tror jag) även om jag sprungit i somras ganska mkt...

Idag väger jag minst det dubbla ´som då jag var med i vikväktarna och nu tycker jag att jag är tjock...



Man undrar hur man tänkte då, förr alltså....



Jag beundrar dig att du har fixat alla dina kilon utan att motionera ngt (helena har skvallrat)..

Jag ska försöka till våren då man kan börja röra sig ute mera...

kram..

2010-01-20 @ 22:39:47
Postat av: Marie granne men nu far away...

Hej!

Det bästa med dig är att du varit lika glad och trevlig oavsett förpackning!



Skulle normala fall inte läsa blogg härifrån men jag har ju en dotter som gärna vill få kontakt med din dotter. Ser du min mailadress (lade in den där det stod mailadress) så kanske Emsan kan maila dit för en liten hälsning från Jennan.



Hoppas ni mår bra och att ni åker mycket skidor, skridskor åååå så. Vi har det toppen, varmt, härligt och spännande.//Marie

2010-01-21 @ 12:30:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0